Hur många känner sig diskriminerade på arbetsmarknaden

Namnen på de sökande ersattes för att signalera olika politiker och olika etniska bakgrunder. Forskarna samlade också in information om rekryterna eller kontaktpersonens kön, samt ett antal uppgifter om annonsen som annonserades. Både manliga och kvinnliga rekryterare diskriminerar resultaten, vilket visar att etnisk diskriminering av sökande med utländska namn förekommer hos både manliga och kvinnliga rekryterare, beroende på yrkeskategori.

Enligt Annie Erlandsson diskriminerar manliga rekryterare lika, men då i uttalanden om mansdominerade yrken. Tidigare finns det forskningsbevis för att män löper större risk än kvinnor som diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av sitt utländska ursprung.

Könsdiskriminering i arbetslivet

Det bekräftas i studien, som också är en av de första stora studierna i Sverige om hur kön hos rekryter är förknippat med diskriminering. Att det främst är inom vissa kategorier, mansdominerade och högutbildade yrken, manliga och kvinnliga rekryterare diskriminerar sökande på grund av kön i kombination med etnicitet kan ha flera orsaker, säger Annie Erlandsson. Män löper större risk för etnisk diskriminering - det kan bero på förhållanden i vissa yrken, det professionella sammanhanget kommer sannolikt att spela en roll här.

Till exempel, Vad är normerna för professionell könsidentitet eller vilken könssammansättning, inklusive andelen kvinnliga rekryterare, ser ut i yrket och på en viss arbetsplats. Av dessa uppskattar 71 procent att deras förmåga att arbeta är delvis eller mycket reducerad. Andelen sysselsatta med personer med funktionsnedsättning är 52 procent, vilket är lägre än i resten av befolkningen, där den är 81 procent.

Detta gäller särskilt för personer med funktionshinder, vilket leder till en minskning av prestanda. Oavsett om funktionshinder är nedsatt finns det ingen signifikant skillnad i sysselsättning mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning. Andelen sysselsatta personer med funktionshinder med och utan nedsatt sysselsättning och i resten av befolkningen.

Kvinnor och män. En av tre procent har diskriminerats i sitt arbetsliv.

Omkring 32 procent av personer med funktionsnedsättning har någon gång i sitt arbetsliv blivit diskriminerade på grund av sin funktionsnedsättning. Bland personer med nedsatt jobb upplevde 37 procent viss diskriminering. Låg andel sysselsatta bland dem som bor i LSS-boende i år granskade SCB för första gången också sysselsättning och inkomst i gruppen personer med funktionsnedsättning som har boende som insats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS.

Särskild rapportering är relaterad till det faktum att personer som bor i gruppbostäder inte längre ingår i AKU. Resultaten redovisas i en särskild rapport och visar att det var 25 personer i åldern 16-64 år som hade boende med särskild omsorg som insats enligt LSS. Detta motsvarar 0,3% av kvinnorna och 0,5% av männen i befolkningen. Enligt det statistiska registret över statistikbasen för arbetsmarknadsstatus i Sverige var andelen anställda i specialboenden 3% för kvinnor och 4% för män i November - personer i specialboenden hade en lägre genomsnittlig inkomst än befolkningen.

Jämställdhetsmyndigheten

Medelinkomsten var lägre än kronor för kvinnor och kronor för män. Intäkterna i gruppen var små. Först och främst beror det på att sjukdom och ersättning för aktiviteter står för det mesta av inkomsten för de flesta som har bostäder med specialtjänster. Definitioner och förklaringar av arbetsmarknadsläget för personer med funktionsnedsättning. Undersökningen omfattar personer i åldern 16-64 år som är folkbokförda i Sverige och är bosatta i privathushåll.

Undersökningen genomförs genom att ställa en handikappfråga i direkt anslutning till AKU: s arbetskraftsundersökningar.