Vanliga orsaker till rädsla för förlossning inkluderar: rädsla för att förlora kontrollen över sin kropp eller osäkerhet om att en person kommer att kunna föda ett barns rädsla för smärta, tidigare erfarenhet av en svår födelse, som inte gillar sjukhusmiljön, har sprutning eller liknande psykisk sjukdom som depression eller ångest, men har tidigare utsatts för sexuella övergrepp Naturligtvis kan det finnas andra orsaker till rädsla, och ibland kanske du inte ens vet varför du är rädd för förlossning.
Av någon anledning finns det mycket hjälp. Gå kursen i appen och stöd i rädsla för förlossning om du är orolig för förlossning är det första steget att prata med din barnmorska. Barnmorskan kan erbjuda hjälp, samt söka ytterligare eller rekommendera ytterligare stöd. Det är vanligt att oroa sig för födseln, och Barnmorskan är van vid att hantera störningar och svara på frågor.
Många sjukhus har en speciell teknik för rädsla för förlossning. Du kan också få hjälp genom specialiserad mödravård. Barnmorskor är vana vid att gravida kvinnor är oroliga och står inför många problem med förlossningen. Det är inte förvånande att rädslan för förlossning och att uppfostra den med en barnmorska gör att du är mycket mer benägna att få det stöd du behöver. Om du har en liten rädsla för förlossning kan det räcka för att läsa om dig själv, delta i en förebyggande kurs och ställa frågor med barnmorska.
Att skriva ett födelsebrev med sina önskemål om hur du vill att födelsen ska försvinna kan också ge dig en ökad känsla av kontroll. Vid måttlig eller svårare rädsla för förlossning kan ökad kunskap baserad på egna behov erbjudas på flera sätt. Var uppmärksam på dina känslor efter förlossningen och berätta för din barnmorska eller BVC om något inte känns rätt.
Allvarliga ansträngningar för födelseångest för gravida kvinnor med svårt arbete, även kallad Förlossningsfobi, är ytterligare ansträngningar och behandling som måste tas emot. Du hänvisas ofta till specialiserad sjukvård, ett Aurora-möte eller liknande.
Du kan prata med både barnmorskor och läkare för att få information om vilka stödinsatser som finns. Det är möjligt att anpassa själva födelsen så att födelsen är säkrare. Detta kan bero på: planerad start-omvänd anestesi tidigare under en planerad kejsarsnitt vid födseln är utgångspunkten vanligtvis att börja arbeta som en vaginal förlossning. För gravida kvinnor med svår arbetsångest kan det vara tillräckligt att veta att det finns möjlighet att flytta till kejsarsnitt.
Samtalsstöd för att få samtalsstöd från en psykolog eller en kurator kan hjälpa till med förlossningen. Ofta kan du resa lite mellan dessa mods. Om rädslan är stark är barnmorskan på förlossningscentret den första som får mer information och stöd, vilket ofta har en lugnande effekt. Men en barnmorska kan också hänvisa till en psykolog om det inte räcker att prata med en barnmorska. Kejsarsnitt det är inte ovanligt att ha komplikationer under förlossningen, och relativt många födslar slutar i kejsarsnitt, även om det inte var planerat från början.
Tittar man på statistiken så är det väldigt stora skillnader mellan olika landsting och olika sjukhus inom andelen barn som köps ut med kejsarsnitt. Skillnaderna är så stora att de inte bara kan förklaras av olika patienter utan också av uppenbarligen olika procedurer och kulturer på olika platser. Om du har en fast åsikt om denna fråga kan det vara värt att ta reda på hur sjukhuset du planerade att mata är i statistiken, och kommer också att vara tydlig om deras önskemål i förväg.
Att lösas in av ett akut kejsarsnitt kan, men bör inte uppfattas som traumatiskt. Främst för att kejsarsnittet har upphört, eftersom barnet, eller kanske en, var i akut fara. Men du kan också uppleva sorg, som kan baseras på att du berövas upplevelsen av vaginal förlossning, saknar de första timmarna med barnet eller upplever en känsla av misslyckande. Dessa känslor handlar ibland om att du har hört att ett kejsarsnitt inte är en bra start för en anslutning.
Då kan det vara bra att veta att ett band är en långsiktig relationsmodell som utvecklas under många års interaktion. Detta har väldigt lite att göra med de första timmarna av livet. Det bästa du kan göra efter ett traumatiskt kejsarsnitt är att se till att du får möjlighet att bearbeta din upplevelse så att du sedan kan fokusera på ditt nya förhållande.
Planerade kejsarsnitt finns också i Sverige, vanligtvis för att det är medicinskt motiverat. Om du vill planera ett kejsarsnitt främst för att du är rädd för att föda, är detta det bästa sättet att först försöka få psykologisk behandling för din rädsla. Förbered också partnern bör prata om födelsen i förväg. Det är en värdefull del av föräldraskapet att delta i ett barns födelse.
Därför är det viktigt att ta reda på varför, om partnern inte vill vara. Kanske kan denna inställning ändras genom att ge partnern mer kunskap eller mer träning eller bli av med kraven och ansvaret för förlossningen. Be din MVC-barnmorska om hjälp med denna typ av stöd. Om det inte finns någon partner, eller om partnern inte kan delta, kan någon annan släkting eller så kallad doula vara ett professionellt stöd med lång erfarenhet av förlossning för att stödja den som ska föda.
För att öka säkerheten kan det också vara bra med rent praktiska förberedelser, som att besöka förlossningsavdelningen där du planerar att föda, ha en packad väska, läsa om olika smärtlindringsmetoder och olika förlossningspositioner och kanske förbereda lite musik som du vill lyssna under leverans.