Slottet spelade en viktig roll under de allierade striderna i Polen och i början av seklet, och var den första nationella fästningen där Engelbrekt Engelbracktsons styrkor erövrade under upproret. Slottet erövrades av ärkebiskop Jens Bengtsson och belägrades av Christian I, men utan framgång. Vasatiden [redigera wikitext] Gustav. Slottet Vester togs till Gustav Vasas kungliga residens, som också hade en Riksdag i staden, och två av dem var historiskt viktiga händelser i Sveriges historia.
Riksdagen beslutade om införandet av protestantismen och att banden med den katolska kyrkan hade brutits. Under rikdagen förvandlades Sverige till ett arvsrike, men godkände också nya investeringar i de värvade väpnade styrkorna, som Gustav redan hade påbörjat. Innan det sista parlamentet gjordes stora förändringar i slottet, och ett nytt kungsgolv byggdes på den östra längden och i den östra längden, vilket också skapade den nuvarande huvudingången, och längden på väst ökade.
Johan III fortsatte nybyggnadsarbetet i slutet av talet, då den stora Rikssalen och slottet dekorerades. Den avsatte kungen Eric XIV fördes hit och tillbringade ett år i fångenskap i slottet. När Carl X Gustafs mor, Pfalzrevinnan Katharina Carlsdotter Vasa, dog, var det slutet för slottet som kungligt residens. Eftersom ingen kunglig person bodde i slottet längre, befann det sig senare i förfall.
Senare historia [redigera Wikitext] Nationalhallen efter renoveringen av Eric Hare. Under den sista delen av seklet började renoveringsarbetet i slottet under ledning av arkitekten Matthias Spier, som var vän med Jean De la Vallee och Nicodemus Tessin D. Under Karl XII: s krig användes den bland annat för förvaring. Den sista fången lämnade slottet i riksdagen, som också ägde rum i Vestester, beslutades att Sverige skulle bli ett arv.
Efter Gustav Vasas död verkar det som om slottet var tomt under en längre tid. Men från juni till oktober fängslades Eric XIV i slottet. Långt före sin död förflyttades han till Erbichus, där han dog, men återvände sedan till Bester igen för att begravas i katedralen där. Betalningen för källaren där han fängslades finns fortfarande i källaren.
Johan III började bygga och reparera slottet, där han firade sitt bröllop med Gunilla Bilke i den nybyggda slottskyrkan. Bilderna vandrar i det tal som den senare gjorde för att reparera taket, vilket var så svarslöst att det ibland regnade och gjorde det omöjligt att arbeta i intresseavdelningen och distriktskontoret. Under denna tid bodde kungens svåger, Pfalzkreven Johan Kasimir och hans familj i slottet.
Efter att v Xxster XVI förlorat sin politiska betydelse slutade kungafamiljen att besöka slottet, vilket i talet till stor del var för upplösning. Den plundrades på insidan och användes sedan som fängelse, magasin och vapenförsörjning.
Vid den tiden bodde guvernören i en träbyggnad bredvid slottet. För att förhindra att slottet helt faller sönder beslutade Carl Xi att det skulle renoveras igen, och under ledning av arkitekten Matthias Spyrl, svärson till arkitekten Jean de la Vallee, genomfördes en större renovering när bland annat nya satheritaks och nya fönster höjdes. Foto Anti Korhonen foto från Commons tal under regeringstiden av Karl XII, men det fanns inget underhåll av slottet, men reparationer fortsatte som kyrkovalet revs eftersom det var i ett så dåligt skick.
Den 23 maj började slottet brinna, och hela den gamla inredningen av Gustav Vasas dagar förstördes. Karl Horleman fick i uppdrag att revidera slottet, och byggnadsarbetet fortsatte från mitten av seklet och var så redo att guvernören kunde flytta fasaden, och sedan vad den fortfarande hade idag dök upp, förutom färgen, som var annorlunda. Men den byggdes inte helt förrän mycket senare.
Slottet fungerade som ett fängelse fram till föreställningen. Låset fick också när den röda färgen är på den idag. Länsmuseet finns nu, och i dag innehåller slottet guvernörens residens, ett festrum, ett cafe, en restaurang och ett konferenscenter.