Finns det något som styr valet mellan en gång och då? Jag har flera teorier. För det första verkar kvarnen vara knuten till geografiska områden i viss utsträckning. För det andra kan det finnas syntaktiska faktorer som påverkar valet, till exempel placering i en mening. En undersökning om detta, och sedan för att betona valet mellan en gång och sedan i tid-jag satte ihop en undersökning som publicerades på språkets Facebook-sida i Januari, deltagarna kommer att välja en av två meningar i var och en av de kommande fyra meningarna.
Det var redan mörkt när jag steg av tåget. Det var redan mörkt när jag steg av tåget. Ingen skadades när fartyget fortsatte. Ingen skadades när fartyget lämnade. Sommaren när Lasse föddes var ovanligt varm. Sommaren när Lasse föddes var ovanligt varm. Sedan kom dagen då han fattade ett beslut. Sedan kom dagen då han fattade ett beslut. Deltagarna ombads att alltid välja den mening som var mest naturlig för dem.
Det betonades att det var fel eller fel, men alla förslag var språkligt acceptabla. Deltagarna skulle också ange om de växte upp i Finland, Sverige eller någon annanstans. De som växte upp i Finland uppgav ännu mer att de växte upp i Österbotten, i södra Finland, på Åland eller någon annanstans. Jag valde med avsikt att fråga deltagarna om de hade vuxit upp, snarare än var de var bosatta, eftersom jag trodde att språket till stor del formades av en växande miljö.
Dessutom skulle alla Ange vilken av de fem åldersgrupperna under 20, 20-35, 36-50, 51-70, över 70 de hade hört. Deltagarna var också tvungna att kommentera. Enkäten besvarades av personer som är uppvuxna i Finland, 27 i Sverige och 2 på andra håll. Av dem som växte upp i Finland växte 34 upp i Österbotten, 91 i södra Finland, 1 på Åland och 3 i andra delar av Finland.
I svarsmeddelandet begränsar jag mig mest till responsen från de som växte upp i Finland och Sverige och för finländarna till de som växte upp i Österbotten och Södra Finland, eftersom de andra grupperna var mycket små. Åldersfördelningen var 0 personer under 20 år, 13 personer mellan 20 och 35 år, 40 personer i åldern 36-50 år, 80 personer i åldern 51-70 år och 25 personer över åldern verkade inte göra stor skillnad att använda när och när i undersökningen, och jag gjorde därför inte jag går in i denna aspekt.
I kommentarerna noterade flera undersökningsdeltagare att de skulle ha kunnat välja både då och i exemplen. Men denna möjlighet saknade ett medvetet val från min sida. Jag trodde att om många valde ett sådant alternativ, såg små skillnader i nyanser i bruk då och när inte i undersökningen.
När oftast i början av en mening är det vanligast med korrelation, majoriteten av 71 procent av alla deltagare väljer när i magnetparet 1, där bypassen är från början och när meningarna började. Vad jag ofta hittar när det ursprungligen finns i en mening, tycktes jag också märka i en annan text. En deltagare tyckte att det blev tydligare att använda när I exempel 1. I meningspar 2, där tillägget följde matrisen, var 61 procent av alla svar också de vanligaste, men inte lika vanliga som i Exempel 1.
Dock. Dock.
Dock. Då var 55 procent av alla svar vanligast i magnetpar 3, där det hade en korrelator, på sommaren var 81 procent av alla svar vanligast i magnetpar 4, där det också fanns en korrelat, dag. Att korrelatorn främjar användningen och sedan matchar Mina iakttagelser i tidningstexten. Svenska Akademiens Språkstudier Tor G. Hultman stöder också indirekt denna iakttagelse och menar att det ofta saknas korrelation vid tiden och när, men detta gäller särskilt tillägg med när.
Inandning med då var alltså oftare korrelerad enligt Hultman. Dessutom ger en svensk ordbok publicerad av Svenska Akademin exempel på nära lagbrytare utan korrelator, medan det enda exemplet på den dåvarande bubblan var korrelerat. Varför då var ett så utmärkt val i Magence Pare 4, där korrelatet var på eftermiddagen, är en intressant fråga. En deltagare noterade att Exempel 4 hade en annan betydelse än de andra exemplen.
Du kanske också tror att dagen är en slags fras. En intressant detalj var att skillnaden i utseende vid den tiden mellan meningar utan meningskorrelatorparet 1 och 2 och meningar med korrelater 3 och 4 var störst bland de uppvuxna i Sverige. Det 4 meningsparet där han hade en rättningsdag var det enda där det totalt sett var en högre andel svensksvenskar än finländare, som då valde 89 procent mot 80 procent.
Sedan i Finland, oftare än i Sverige i alla meningar utom nummer 4, växte Finland upp i Finland än de som växte upp i Sverige, det var en högre andel av dem som växte upp i Finland än de som växte upp i Sverige. Den största skillnaden var mellan finländarna och svenskarna i de två första meningarna, där tilläggen inte hade några korrelationer.
I Magence Par 1 valde 33 procent av finländarna och 11 procent av svenskarna then.In paren av mening 2, motsvarande siffror var 45 procent och 19 procent. Det faktum att mer tid biots används som initiativtagare på finska än på svenska är en åsikt som jag också har hört tidigare. I sådana meningar kan det vara svårt att skilja två betydelser, tid och förhållanden från varandra.
Tidigare, enligt Saob, kunde Condental också få en sista touch, motsvarande :: Rijdare nämnde vilken kvalitet Studiosus-skalet ska innehålla, när det kan vara ett stipendium inom en snar framtid, och sedan som ett uttryck för motsägelse. Den tredje sekundära betydelsen i det närmaste och sedan nämnda är en motsägelse. Här är några exempel från Saob där en gång, och sedan uttrycka det motsatta: din mamma var ändå dotter till en präst när jag hade en bra ädel; många cavaliers och djupt överträffa honom, eftersom han inte flyttade hit, kunde han omedelbart och sedan ersattes i tid.
Så det är ett gammalt värde, men du hittar fortfarande bevis på det. Den visar följande moderna exempel från Korps språkbank: när andra vänder sig till idol eller bergsklättring sätter jag in pengar; Eftersom vi tidigare hade fyra personer i kassaregisterna och tre konsulter har detta ändrat proportioner idag. Jag kommer att ge ett annat exempel från Hufvudstadsbladet i September, Det handlar om elevernas läsförmåga: resultaten visar att när han närmar sig tredje klass händer något efter det.
Ur sådana exempel är det också möjligt att förstå hur tidsvärdet kan leda till ett annat värde, motsatt värde, och det är uppenbart att värdena kan passa in i varandra.
Medlen finns också där, eftersom relativa adverb kan ha olika betydelser. Initierar främst där lokala relativa uppsättningar är och uttrycker därmed rumsliga omständigheter: jag gillar huset där vi bor. Men som i fallet med en gång, och då kan den primära betydelsen försvagas, och de kan användas mer abstrakt utan att hänvisa till en viss plats.: det finns fall där utvecklingen inte kan påverkas.
Det kan också användas när man hänvisar till ett delat förhållande: han hjälper sina vänner där han kan. I exempel som detta är vikten av det som faktiskt existerar vikten av tid tid, som i vissa fall kan ersätta det. Enligt SAOB användes den som en markör för äldre svenskar som en tidsmarkör, liksom i fall där sådan användning nu verkar konstig: i mer mogna år. Enligt Saob, enligt Saob, användes orsaken tidigare också för att uttrycka orsaken, som i detta fruktansvärda exempel: hustrun...
mellan och där han inte fick ta hem på Acella, han slog henne 3 strejker med Kippen denna användning är nu utdöd. Bland andra betydelser som har förekommit i äldre svenska inkluderar villkorliga användningsvillkor: hon presenteras för Lisa Johannesdotter där hon är i LIF that ... här kan du ersätta det. Dessutom, enligt Saob, användes det på samma sätt som ämnet, som: anledning, som ett uttryck för motsägelse, och också en gång, och sedan också för att uttrycka motsägelse.
Här är några moderna exempel från Korps språkbank: där några käkar finns... Jag litar helt på lite sunt förnuft; där vi tidigare behövde tolv plånböcker behöver vi bara en idag. I liknande exempel var det möjligt att ersätta det vid tiden eller när. Återigen ser vi hur värdena glider när, då och där. Det ursprungliga tidsvärdet och rumsvärdet har utökats och ändrats.