Skolprojekt hållbar utveckling

Lärande för hållbar utveckling är ett uttalat mål för förskolan. Bild: McConnmama, Pixabay. När det gäller miljö-och hållbarhetsfrågor i svenska skolor studerade forskarna både styrdokument och undervisning och ansåg att tre undervisningstraditioner var framträdande. Dessa är faktiska, normativa och pluralistiska traditioner [3]. Baserat på det faktum antar traditionen att miljöproblem är kunskapsproblem.

Detta innebär att faktakunskap anses vara avgörande när man fattar beslut i sådana frågor. Således är den viktigaste uppgiften att lära sig att barn lär sig vetenskapliga beskrivningar, modeller och fakta om miljö-och hållbarhetsfrågor. Den normativa traditionen betraktar miljöfrågor som främst attityder och problem i livet. Detta innebär att undervisningen ofta fokuserar på vad som är bra för miljön och att lära barn att vara miljömedvetna.

I stället betonar den pluralistiska traditionen att miljöfrågor är politiska frågor. Det innebär att utbildningen ska lyfta fram olika intressen och perspektiv på miljöfrågor och låta barn möta fakta från olika källor. Barn bör öva kritisk granskning, prova olika tankar och prata om olika handlingsalternativ. I förskolan har forskning visat att undervisning i hållbarhet ofta är förknippad med naturliga möten, avfallshantering och miljöskydd.

Undervisningen innehåller miljö-och naturpedagogik, där barnen kommunicerar i ett miljömedvetet förhållningssätt. Den vanliga undervisningstraditionen är tillägnad att dominera familjen till en person med resurser, men du kan också se spår av en faktabaserad tradition med tonvikt på studiet av naturen [4]. Å ena sidan innebär detta att barn ges möjlighet att personligen delta i miljö-och hållbarhetsfrågor och att de kan utveckla den kunskap de behöver för att förstå och vidta åtgärder i sådana frågor.

Å andra sidan innebär detta att förskollärare har en plats att utveckla mer pluralistiskt lärande som ger barnen större möjligheter att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Ett sätt att utveckla undervisningen i en mer pluralistisk riktning kan vara att öka barns delaktighet och agerande och ge barns syn på hållbarhetsfrågor som relaterar till deras liv större betydelse i lärandet.

Under de senaste åren har flera studier publicerats med fokus på barns perspektiv, delaktighet och agerande som bidrar till kunskap när det gäller undervisning för hållbar utveckling för små barn. Forskningen har också fokuserat på hur lärande kan ge barn möjlighet att utveckla enhet med naturen. I den här artikeln presenteras resultaten från fem moderna studier som genomförts i förskolan och förskoleklassen i Sverige.

Målet är att ge stöd och inspiration till lärare och förskollärare som vill utveckla undervisningen för hållbar utveckling. Barnens deltagande är viktigt i undervisningen om hållbar utveckling, så att barn kan få möjlighet att utveckla en förståelse för människans beroende och tillhörighet till naturen, det är viktigt att de deltar i arbetet med miljö och hållbar utveckling.

Detta lyfts fram i en studie av forskare från University of Learning and Communication I Yonkeping [5]. Studien syftade till att lyfta fram förskolebarns betydelse-skapandet och intresset för nya lokaler i förskolor som insektshotell, fågelhus och ätbara växter för att främja ekosystemtjänster. Region J Xxnk Xxnping har genomfört ett tvåårigt utvecklingsprojekt tillsammans med nio förskolor för att främja både biologisk mångfald och möjligheter för barn att leka och lära genom att utveckla miljön på förskolegården.

I studien undersökte forskare barnens intresse och betydelse genom att följa med barn på promenader i förskolor. Totalt deltog 23 barn, som var ungefär fyra år gamla. Barnen var tvungna att visa sina favoritplatser, förklara vad de gillar och vad de gjorde där. De fick också frågor om vilka anläggningar som ska bidra till de ekosystemtjänster som har placerats på gården. Resultaten visar att endast ett fåtal barn spontant märkte olika föremål.

En förklaring till detta kan vara att barnen inte var delaktiga i utvecklingen av förskolan och att de inte fick vägledning eller stimulerades i sitt intresse för vuxna. I den enda förskolan deltog barnen i byggandet av insektshotellet, barnen visste mer om varför insektens far skapades.

Hållbar utveckling undervisningsmaterial

Därför betonar forskare behovet av förskollärare och lärare som stimulerar barns intresse och engagerar barn i hållbarhetsarbetet. De föreslår att barns deltagande i utformningen av förskolegårdar, som kan främja biologisk mångfald, kan vara ett sätt att främja barns förståelse och tillhörighet till naturen. Samspelet mellan barns perspektiv och uppnåendet av lärandemål förutsättningar för barn att delta i utbildning för hållbar utveckling är att vuxna lyssnar på barn.Barns tankar, erfarenheter och intressen kan vara en utgångspunkt i lärandet.

Forskning visar å andra sidan att förskollärare och lärare kan ha svårt att ge plats för innehåll som skapats utifrån barns erfarenheter och intressen och samtidigt behandla detta innehåll utifrån läroplanen. Detta didaktiska dilemma lyfts fram i en studie utförd av forskare från Stockholm, Umeå och Uppsala universitet [6]. I studien analyserade forskarna workshopdiskussioner med fem grupper Förskollärare, med fem till sex deltagare i varje grupp.

Eleverna fick i uppdrag att planera ett projekt inom hållbar utveckling för barn i åldern år. Utgångspunkten för planeringen var att några barn hittade sopor i den närliggande skogen. Forskarna kunde se att eleverna å ena sidan diskuterade planering utifrån detta innehåll, till exempel att lära barn hur man hanterar olika typer av sopor. Å andra sidan diskuterade eleverna planering med Innehåll skapat baserat på barns tankar och erfarenheter.

Dessutom kunde forskarna identifiera ett tredje sätt att planera lärande. Detta innebar att eleverna klarade det didaktiska dilemmat, resan mellan skapat och givet innehåll. Här skulle barnens tankar om sopor vara utgångspunkten för lärandet, vilket innebar att sopor inte bestämdes i förväg. Det fanns dock specifika mål med undervisningen. Det handlade om att barn får studera och lära sig mer om vad skräp kan vara ur olika synvinklar.

De kommer också att kunna utveckla förmågan att göra sin röst hörd och uttrycka tankar om hållbar utveckling. Detta är ett exempel på pluralistiskt lärande där olika perspektiv ges ett utrymme baserat på barns intressen och nyfikenhet, medan läraren kan ha kontroll och hjälpa barn att fokusera på frågor om hållbar utveckling. Det finns fler forskningsresultat som visar en didaktisk utmaning i att ge en plats för innehåll som skapats utifrån barns intresse, samtidigt som barnen får möjlighet att lära sig för hållbar utveckling baserat på läroplanens mål.

Om förskollärare utgår från att barnens intressen ska styra praktiken och inte aktivt vägleda barnen finns det en risk att möjligheter att undervisa vetenskapligt innehåll och lärande för hållbar utveckling inte utnyttjas. Forskare från Örebro universitet och Umeå universitet kunde dock i studien se hur Förskollärare kan skapa goda lärmiljöer för hållbar utveckling genom att vägleda barn utifrån deras intresse [7].

Forskarna observerade aktiviteter som inkluderade vetenskap i 14 förskolor, och i varje förskola genomförde uppföljningssamtal med förskollärare. Forskarna presenterar bland annat resultaten från avdelningen med barn i åldern två till fem år. Under en utflykt till skogen blev en grupp barn intresserade av några svampar som växte på ett träd. De namngav en av svamparna för musliks och skapade en fantastisk värld runt musli och hans släktingar.

Som ett sätt att introducera vetenskapligt innehåll och samtidigt baseras på barns intressen och fantasier om Musli som vän, bestämde förskollärare att starta en korrespondens mellan musliks och barn. I ett av breven frågade Musli vad barn äter och hur de gör det. Barnen svarade att de tyckte om att äta kakor och frågade om musliya tyckte om det. Detta blev utgångspunkten för att undersöka hur och vilka svampar som äts - de har ingen mun!

I detta sammanhang såg förskollärare en möjlighet att fokusera på vetenskapliga förklaringar och beskriva för barn hur mat transporteras från ett träd till en svamp. Detta ledde till ytterligare forskning om förhållandet mellan svampar och träd, liksom hur det ser ut i trädet och hur det får näring. Således gav det vuxna ledarskapet barnen möjlighet att utveckla sin kunskap och till exempel uppmärksamma hur olika organismer i ekosystemet beror på varandra.

Eftersom förskollärare byggde på barnens vänskap med musliks öppnade det också moraliska och etiska aspekter i undervisningen och frågor om respekt för andra levande varelser. På detta sätt kan den sociala dimensionen av hållbar utveckling komma in i lärandet. Forskarna hävdar också att på grund av att barns problem är viktiga kan deras självförtroende stärkas. Utgångspunkten för barnfrågor för att främja barncentrerad skådespelarutbildning är centrum för en annan studie, då en forskare från Stockholms universitet följde undervisningen i två förskoleklasser, under ett trädprojekt som tog ett helt läsår [8].

I studien betonar forskaren vikten av att lärare har en lyssnande inställning till barns frågor. Hon beskriver det som en förutsättning för att barn ska utveckla skådespeleri, förmågan att påverka. Studiens resultat visar vad som kan hända när barns frågor och tankar kring ämnet blir utgångspunkten och drivkraften i ett projekt. Vilka frågor har barn och hur kan de utmanas?

Forskaren följde både elevers och lärares arbete genom hela projektet och dokumenterade det genom filmer och ljudinspelningar, fotografier och fältanteckningar. Resultaten visar att barn i början av projektet ofta pratade om träd i förhållande till sina liv och jämförde träd och sina egna kroppar. Hur arbetar vi för att nå våra mål i den sociala dimensionen: Lärare bör ägna stor uppmärksamhet åt närvaro och lyhördhet bland barn, samt använda vardagliga situationer för att: vara goda förebilder.

Baserat på den ekonomiska dimensionen har vi satt upp följande mål: Barn ska ges möjlighet att delta i en verksamhet som skyddar de material och resurser som finns i förskolan. I samarbete med väktarna vill vi uppmuntra till återvinning av material och kläder. Vårt mål är: att barnen ska värna om förskolans miljö och material, och att alla i förskolan arbetar för att behålla både markens och förskolans resurser och material.

Hur arbetar vi för att nå mål inom den ekonomiska dimensionen: Förskolan återvinner och inser att pedagoger aktivt uppmuntrar barn, liksom djurhållare, att tänka mer hållbart genom att ha ETT TA-GE-skåp, kravet på återvinning som vi kan använda i förskolan. Att vara goda förebilder för att inspirera barn att skydda förskolans material och resurser.

Utifrån den organiska dimensionen har vi satt upp följande mål: att skapa förutsättningar för utveckling av barns lärande och förståelse för naturens olika cykler, samt vilken inverkan vi har eller kan ha. Barn bör ges möjlighet att utforska och utveckla en förståelse för de olika relationerna och cyklerna i naturen. Barn ska ges möjlighet att delta i en verksamhet som skyddar det vi är i miljön, det vill säga djur, natur och material.

Barn bör få en positiv upplevelse av att vara i naturen. Vårt mål: ett barn som har lärt sig att uppskatta naturen är också mer benägna att skydda och bevara den. Hur arbetar vi för att nå mål inom den organiska dimensionen: Lärare bör ge barn många möjligheter att bo i olika miljöer, som gräs, äng och skog. Barn ska kunna utforska med olika sinnen; lyssna, titta, smaka och känna.

Hållbar utveckling lektionsplanering f-3

Barn bör ges möjlighet att uppleva rörelse och rekreation i naturen. Utbildare bör vara uppmärksamma på Detaljer, Händelser och fenomen som barn fokuserar på, uppmuntra detta och om möjligt använda detta lärande. Lärare bör låta barn upptäcka olika djur som kan vara i den lokala miljön och inspirera nyfikenhet och omsorg. Lärare ställer frågor som utmanar barn och stimulerar ytterligare testning och forskning.