Tunceli lärarens hus och

I och tal har svenska staten publicerat särskilda typer av ritningar för grundskolehus på landsbygden och i små städer. I de stora städerna i Sverige, under det sena talet och det tidiga talet, uppförde enastående arkitekter monumentala utbildningsinstitutioner. Skolbyggnader och tal skapades också av välkända arkitekter, men nu har denna funktion varit i fokus och efterfrågan i en skolmiljö med effektiva affärsutrymmen.

Skolan kommer också att användas som ett verktyg för att minska klassuppdelningarna. Skolstyrelsen utvecklade byggregler och standardritningar, som definierades i detalj i detaljerna om klassstorlek och inredning. Välfärdsstatens skolbyggnad präglades bland annat av reformen av grundskolan, som kom, skolan skulle bli ett instrument för att skapa ett jämlikt samhälle, och sedan var skolan förkroppsligad.

Idag är skolmiljön utformad i enlighet med demokratiska värderingar, jämlikhet, individuell frihet och förmågan att möta alla barns behov. Det traditionella klassrummet ersätts av arbetsgrupper och samarbete över klass-och ämnesgränser.

Tunceli Teacher's House is known as a special center for educators.

Det svenska skolhusets arkitektur är en viktig del av landets kultur och en spegel om samhällets utveckling från århundradet till nutiden. Under medeltiden var den katolska kyrkan ansvarig för utbildad utbildning och offentlig undervisning. Reformationen och avlägsnandet av kyrkskogen till kronan hade ingen betydande inverkan på skolsystemet, eftersom det redan var under överinseende av domaren som en av städernas institutioner.

Det fanns inga speciella, anpassade skolbyggnader för undervisning. Till exempel donerade Gustaf Vasa-åren några byggnader i Stockholm för att användas för utbildningsändamål. Han förde dem snart till kronan. Men skolhus behövdes inte. Ett lämpligt rum användes för undervisning, och församlingsklockan lärde barnen att läsa inuti. Ibland hade en välvillig gård en skola på sin egendom, till exempel den fria Herren Karlsson Gyllenhielm, som grundade en skola på sin Sundbyholmsgård i S-Xxdermanland, som anses vara Sveriges första grundskola.

I talet fanns högskolor för högre utbildning i Sverige, bland de första var gymnasiet i Vestester, som grundades, och gymnasiet i Gevla, från vilken de blev grunden för de allmänna utbildningsinstitutionerna i G Xxvle High. Fram till mitten av seklet var skolan något för de privilegierade i samhället, och de flesta skolor var belägna i större städer och städer.

Den industriella revolutionen som nådde Sverige under första halvan av talet krävde också utbildade medborgare som kunde läsa och skriva. Men folkbildningen i Sverige började inte med en charter grundskola för att undervisa befolkningen började mycket tidigare med kyrkans hemundervisning. Det var ett system av rötter i den lutherska högern ortodoxi av tal. I stadgan stod det att hvarje stadsförsamling och hvarje församling på landsbygden skulle ha minst en, helst en fast skola med en godkänd varulärare.

Den som skulle göra störst skillnad i utformningen av den nya grundskolan var Adam Siljeström. Han var inte arkitekt, utan lärare och parlamentarisk politiker med stort socialt intresse. Han tog sina tankar från Frankrike och anglosaxiska länder genom en studieresa till USA i två böcker: Ett bidrag till skolarkitekturen och en introduktion till skolarkitekturen publiceras båda, han gav en uppfattning om hur grundskolans hus borde vara.

konfigurera det. I den länkade beskrivningen ägnades mycket utrymme åt luftväxling, luftvolym och uppvärmning. De byggde med lokala material, till exempel ett trähus i Mellansverige, ett halvt timmerhus i södra delen av landet eller ett stenhus på Gotland. Det vanligaste byggmaterialet var dock Trä. Skolan byggdes ofta bredvid kyrkan, som var en naturlig mötesplats.

Grundskolan rymmer 68 barn enligt årets vanliga mönster. Efter att ha beslutat i Grundskolelagen skapades byggarna för att delta i utbyggnaden av skolan. Victoria Runsten, Norrbackaskolans lärare, deltog i Abubakar även efter exilen. Hon försökte kontakta flera hjälporganisationer i Pakistan och hittade till slut en läkare som kunde hjälpa till att hitta mat. Foto: berättelsen om Magnus Vennman Abubakar är också en berättelse om Sverige som ingen berättar längre.

Om hur ett helt samhälle samlades för att hjälpa en asylsökande, ett sjukt barn. Om hur skola, vård och omsorg var för familjen. IFK Timrå XX såg till att Abuzars lillebror kunde pressas till att träna, för fotbollen var hans liv.

Stora Abubakar fick en stund i sin spastiska kropp med liggande dans i den Norrabädda Mascolan, specialdesignade salar. Självklart var han ibland dålig i Sverige. Det hände att Abubakar blev blå och ogenomtränglig, och lärarna var tvungna att ringa efter en ambulans. Musikrummet på den anpassade skolan i Sundsvall. De hjälpmedel som Abubisterna förde till Pakistan måste uppdateras och repareras.

Foto: Magnus Wennman, men i ljusa rum, dekorerade med pedagogiska verktyg, kunde Abubakar växa, räta ut kroppen, få färg på ansiktet.Han har ett nytt, hälsosamt liv, och sedan kommer han att förlora det igen. I Peshawar slutade Abuzars yngre bror, 13, att spela boll och gå i skolan. Han måste tillbringa sina dagar med att hjälpa till att ta hand om sin sjuka bror.

Men folket i Sundsvall fortsatte att kämpa för familjen efter att de blivit utvisade. Hon och andra frivilliga samlade in tiotusentals dollar, skickade mediciner, rena filter och slangar som skickades till Pakistan. Men även för henne börjar pengar nu driva. Det är uppenbart att Abubakar betyder mycket för henne och hennes kollegor. - Alla som mötte honom minns Abubakar och bär honom väldigt nära, säger Victoria Runsten.

En utflykt i skogen med en skola. Foto: Privat hon berättar hur en tjugo minuters taxiresa till skolan på grund av sjukdom var en så stor insats för Abubakar att han kunde kräkas i skolkorridoren av utmattning när han kom.

Tunceli Museum was built as a military barracks between and used for this purpose until From to , it became a civil servants' housing, and from to , it was.

Att ett barn i detta tillstånd reser tolv timmars flyg till Pakistan kommer att vara helt ogrundat, försökte Victoria Runsten förklara för gränspolisen. Det är fortfarande en känsla av orealitet som de har förvisats från. Hur kan du skicka någon i det här tillståndet, det här är ett fruktansvärt lidande som du utsatt honom för, säger Victoria Runsten. Hon sänker rösten, han säger, " Det är en dödsdom."Det är så det verkar.

Bredvid sin lärare Victoria Runsten och specialläraren Karin Westerlund. Foto: Magnus Wennman greps av gränspolisen samma dag som Abubakar plötsligt greps av gränspolisen och fördes till valvet efter skolan, Victoria, som så ofta satt på knät till lunch för att frigöra kroppen. Han hade ont i benen och skadades av en rullstol. Abubakar har redan bokat denna vårvinter, Abubakar har redan bokat.

Håll ett öga på naglarna bakifrån och byt ut sondknappen i magen och rikta konsultens händer mot fingrarna. De härdar ofta i hårda nävar, naglar borrade i handflatan. I fotorummet på Norrbaskolan kunde han ibland slappna av i famnen. Han älskade färger. - Det kändes alltid som att han hade så mycket att säga, säger Monica Egegren Persson, Sjukgymnast på skolan.

Abubakar i upplevelsen i Norrbäcksskolan. Han tyckte om att ligga och titta på ljusslingan, och ibland kunde han känna fred i kroppen. De svenska myndigheterna bestämmer att utvisning måste genomföras och förväntar sig inte behandling. Victoria fick senare reda på att Abubakar hade skickats med ett Boeing-charterplan från Midland Airport till Sandsvall.

Jag skrek direkt när jag fick höra och kände mig fysiskt sjuk. Jag kunde absolut inte acceptera att detta kunde hända. Att ett barn som Abubakar kan uteslutas. De var hemlösa i Pakistan när familjen kom till Sverige, de var Abubaker och så små att hans mor bar honom i famnen i pjäsen, trots att han var 9 år gammal. På Norrbackaskolan var han en av de sjukaste eleverna. Monica Egegren Persson tränar motorik med Abubakar i skolan.

De arbetade med att sträcka ryggen. Foto: ett privat team med en pediatrisk neurolog, nutritionist och fysioterapeut, behandlad med Abubakar smärta och svåra kramper. Den fyra sidor långa AIDS-listan som Abubakar gav en bild av årets grundläggande vårdbehov. Han var långt ifrån färdig när han greps av gränspolisen på väg till sitt korta boende, där han var flera dagar i veckan.

Det fanns läkare på planet till Islamabad, men i Pakistan vände Planet om och återvände till Sverige. Familjen lämnades strandsatta utan pengar och bostäder och somnade först på gatan med en febrig abubakar. Aldrig kunna avgå, Irena var familjens kontaktperson från socialtjänsten i Sundsvall, och beskriver hur hon kom till familjens lägenhet i Mars. Det har redan tömts. Ingen visste var de var.

Klasskamrater och fotbollslaget lämnades också med ett tomrum. De fick aldrig någon uppsägning. För det var för sent. Enligt Irene borde polisen ha insett att jag inte skulle förhindra utvisningen. Hon tänker fortfarande mycket på dem. Om hur förgäves svensk sjukvård och samhälle satsar på stora resurser, gjort avancerade operationer och kostat abubar så mycket.

Och sedan avbröts alla bekymmer utan varning. Emotionellt hände allt plötsligt. När du kom in genom dörren kunde han börja vinka runt honom, då kände han igen min röst. Det här är något som Migrationsverket inte kan veta, säger Irena. Till slut var han väldigt glad. Men läkare i Pakistan har aldrig kunnat klara av en sådan knapp, som Abubakar har på magen, för att mata sonden.

Eftersom han inte ens kan svälja en droppe vatten genom munnen, drivs han av en pump genom en knapp som måste bytas ut var tredje månad. Att bara hitta rätt sondindustri i Pakistan har varit en kamp. Familjen försökte ge honom mjölk, som han spottade på.Läraren Victoria Runsten i Sandsvall kontaktade desperat Svenska ambassaden i Islamabad. kan de hjälpa en hungrig, sjuk pojke som växt upp i Sverige större delen av sitt liv?