Som kristna kommer vi att göra oss tillgängliga i allt arbete för godhet och kärlek i världen och i kampen mot ondska och destruktivitet. Diakoness är en del av en process vars yttersta mål är harmoni och helhet i människor, grupper, samhällen och skapande. Utifrån den kristna tron, delta i skapandet av ett gott samhälle, är den allmänna uppgiften i Svenska kyrkans diakonala verksamhet att vara med och skapa ett gott samhälle utifrån den kristna tron.
Ett gott samhälle präglas av omtanke om andra människor och skapande och är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Diakonissans kyrka kommer att arbeta för rättvisa, försoning och återställande. Det borde vara ett svar på Guds uppmaning att visa varandra omsorg. Arbetet kan utföras tillsammans med alla goda krafter och på flera nivåer: med människor, med grupper, i samhället och i församlingen.
Ett bra samhälle kännetecknas av att ta hand om andra människor och skapa. Diakonia inkluderar stöd i kris, och ensamhetens diakoner och präster arbetar i enlighet med tystnadsplikten.
De besöker äldre och sjuka, organiserar sorggrupper och pratar med människor. Socialt arbete kan också innebära att kyrkan möter narkomaner och deras anhöriga för att ge stöd och hjälp. Det handlar om att starta samtalsgrupper för kvinnor och män och hjälpa familjer i krissituationer som påverkar föräldrar och barn. Ibland kan samhällen också ge ekonomiskt stöd till dem som behöver det.
På skolor och arbetsplatser i många av landets gymnasieskolor och gymnasieskolor finns skolkaplaner och diakoner på plats som elevstöd. Både under och efter skolan kan eleverna nå ut till dem för att prata om allt från studier till identitet och tro. Rösten i studien kan uttrycka vad flera andra säger.: han kommer i mycket skickliga diakoner eller konstitutionsdiakoner med utmärkta färdigheter, och det är därför han går i ett eller två år, det är därför de förlorar så otroligt, och det handlar om det.
Det finns inga förväntningar. Du blir inte synlig när du har kunskap. Nu är det inte så att Svenska kyrkan är oklar på dessa punkter, Det finns några viktiga verk. Till exempel uppträdde biskopens brev om Diakonissen. Ett år tidigare hade biskopens brev kallat in en diakon och en präst i Svenska kyrkan. Båda skrifterna hanterar diakonens roll i församlingen och den diakonala utnämningen.
Men den forskning som diakonens strukturer visar att det faktum att dessa skrifter, tillsammans med andra, inte alltid har tillräckliga konsekvenser i lokalsamhället. Varför är diakonens och diakonens Roll föremål för sådana olika åsikter? En av anledningarna till att studien lyfter fram är att det under de senaste åren har funnits ett gap mellan vad diakoner själva anser vara deras kompetensområden och vad andra - både anställda och förtroendevalda - ibland ser som ett diakonalt kompetensområde.
En av anledningarna till detta, enligt informanten i studien, kan vara att Diakonia innehåller många olika aspekter. Samtidigt har den invigda diakonen ett särskilt uppdrag som kräver kvalificerad kompetens med både utbildning och personlig mognad. En annan anledning till att det finns en annan förståelse för diakonatet i Svenska kyrkan är att diakonatets roll har genomgått relativt stora förändringar på bara några decennier.
Vid olika tidpunkter fanns det olika utbildningsbehov, olika skolor hade olika inriktningar, ordinationsavtal såg annorlunda ut etc. Innehållet är att det till viss del finns olika åsikter om diakonatet också bland diakonerna själva. Om ledningen och ledningen har en oklar bild av Diakonissen och diakonens uppdrag och kompetens blir det också svårt att göra aktiva och nödvändiga prioriteringar och strategiska val.
En konsekvens är att diakoner ofta är ensamma i sitt arbete, utan tydligt stöd från ledning och ledning. Diakonen är ensam om att utveckla sina tjänster och göra prioriteringar av både kortsiktig och långsiktig och strategisk karaktär. Således kan diakonen själv också bära bördan av vad som prioriterades, vilket kan öka negativ spänning. Okunnighet om samhällets huvuduppgift i praktiken av diakonskap, diakonat och diakonalt arbete bland valda representanter och kyrkliga pastorer har ett antal konsekvenser för en enskild diakon.