Detta beror till stor del på det pågående storskaliga fisket, svaga kontroller till sjöss och rapportering av fångster. Enligt Internationella rådet för marin forskning ICES kommer en minskning av fisket att krävas för att återställa bestånden, åtminstone för att bestånden ska återhämta sig. Här måste vi först placera våra ekosystem och deras funktion, både vad gäller havsmiljön och så att vi kan fiska och äta i Sverige i framtiden, säger Inger Naland, havs-och fiskeexpert på WWF World Wildlife Fund.
För att återställa flödena anser WWF att kvoterna bör fastställas till en lägre nivå än kommissionens förslag, och de återstående fiskemöjligheterna får under inga omständigheter överstiga det tak som kommissionen föreslår.
Detta gäller även klar sill. Dessutom bör den omtvistade trålgränsen i svenskt vatten dras tillbaka. Den absoluta majoriteten av den sill som fiskas i Östersjön idag används för fiskmjöl för avelsfoder, såsom kyckling och mink. Kommersiella fiskarter har minskat dramatiskt i alla hav, och många bestånd är för solida. Redan 34 procent av världens fiskebestånd var överfyllda på grund av vad som var hållbart.
- Om vi kan ha ett fiske som gynnar oss i framtiden måste vi vara en effektiv förändring nu, säger Inger Neland. Under det kalla kriget var Östersjön belägen på gränsen mellan Öst och väst, och i juni blev det föremål för sådan verksamhet Catalina. År-Sverige och Sovjetunionen grälade på gränsen till havet i Östersjön. I slutet av talet och början av talet fick miljöförstöringen i Östersjön stor uppmärksamhet i media.
Östersjöns ekosystem [redigera Vikitext] Östersjön är ett marint ekosystem som, liksom många andra, är starkt beroende av människor, bland annat genom jordbruk och fiske. Några av de problem som har uppmärksammats, särskilt under de senaste decennierna, är övergödning, sprickor och miljögifter. Samtidigt är det ett grunt och bräckt hav med låg vattenomsättning och flera arter, vilket gör det till ett särskilt känsligt och ömtåligt ekosystem.
Det tar i genomsnitt 25-30 år att ersätta vatten i Östersjön, så toxiner och näringsämnen förblir där länge. Under den sista delen av talet drabbades Östersjön av måttlig övergödning genom att tillföra näringsämnen. I det verkliga Östersjön minskade syndjupet från cirka 10 meter till 7 meter under den period då syre förbrukas genom sönderdelning och hypoxibrist uppstår.
I en syremiljö frigörs tidigare bunden fosfor från sedimentet, vilket förvärrar algblomningen.
Dessutom ligger vattnet i Östersjön i två lager med en liten blandning. På toppen finns vatten med låg salthalt, och under det är ett mer salt lager av vatten.
Gränsskiktet mellan sötare och saltare vatten på ett djup av cirka 75 meter kallas halogen. Sedan början av talet inträffade stora inflöden av saltvatten rik på syre från Kattegatt mindre ofta än tidigare, vilket bidrog till problemen med brist på cirkulation och syresättning av det nedre vattnet.