Varför känns vatten kallare

N xnxgot som f xnxr effekter B xnxde i och vid havet. In och ut genom ytan Haven v xnrms framf XNR allt upp fr xn ytan och kyls av samma v xnrg. När solen börjar stiga högre upp på himlen här hemma på våren värms både jorden och havet upp av solens strålar.

På vintern känns det avsevärt kallare så fort det blåser.

På hösten, när solen är lägre, blir värmestrålningen istället större, och dessutom blandas svalare djupt vatten genom höststormar. Därför finns det stora variationer på havsytan, från vackra badtemperaturer på sommaren till så kallt vatten att det på vintern fryser till IS i stora områden. Förändringarna i djupt vatten är dock mycket mer blygsamma.

Det finns inga solstrålar eller vindeffekter här. Exempel på hur ytvattentemperaturen varierar under ett år på tre svenska mätstationer. Onsala på västkusten, Kungholmsfort i södra Östersjön och Holmsnd I Norra Kvarken. SMHI-illustrationen Förstorar bilden i andra delar av världen, där solens höjd inte varierar mycket under året, och vindarna har ett annat säsongsmönster, varierar och yttemperaturen är mycket lägre.

Detta gäller till exempel i tropiskt vatten. De hetaste Marina områdena finns vid ekvatorn i västra Stilla havet. Läs mer om effekten detta har på större atmosfärisk cirkulation, och hur temperaturen förändras på el Nino lokalt, kan värmas underifrån, även om det mesta av uppvärmningen av havet sker överallt genom ytan, det finns platser där havet värms underifrån.

Känslan när man tittat på termometern på morgonen, klätt sig lydigt därefter men ändå står man och fryser på busshållplatsen på väg till arbetet.

Detta görs på platser där magma eller varma gaser från jordens inre tränger igenom sprickor i havsbotten. Exempel på sådana platser finns längs mitten av Atlanten, där kontinentalplattorna långsamt rör sig isär. Uppvärmning på detta sätt har först och främst lokala effekter, eftersom den del av havet som värms upp är relativt liten. Vatten rör sig, det är inte bara uppvärmning och kylning som bestämmer temperaturen i havet.

Vattenmassor med olika temperaturer rör sig också både upp och ner och horisontellt genom olika strömmar. Ödem är ett tydligt sådant fenomen. Ödem är när kallt vatten från djupet kommer till ytan på kusten, vanligtvis när det blåser från marken. Från en dag till en annan kan badtemperaturen på en sommardag bli varm och bekväm och bekväm för känslan av isig.

Mer om fenomenet att blanda svullnad utförs också av långsamma processer i djupt vatten, där strömmar ofta är långsamma och solen inte nås ner, främst genom molekylära processer som släpper ut temperaturskillnader. Detta kallas diffusion och är en mycket långsam process. Det faktum att djuphavet är långsamt att reagera på den globala uppvärmningen är relaterat till detta.

I vatten med högre temperatur rör sig molekylerna snabbare än i vatten med lägre temperatur. Detta innebär att varmare vatten tar mer plats och har en lägre densitet än kallare vatten. Något som i sin tur är viktigt för saker så olika som fjädermonteringen av temperaturhoppskiktet, som den pågående havsnivåhöjningen. Säsongens yttemperatur I haven runt om i Sverige på våren börjar solen värma upp havets ytskikt.

Eftersom varmare vatten är lättare än kallare vatten kvarstår värme i ytskiktet. Detta gäller om vädret är helt stillastående, något som det sällan händer under en tid. När det blåser över havet bildas ytvågor som blandar det övre lagret av vatten. Då kommer temperaturen att plana ut i ett något djupare lager än om havet var helt stillastående. Denna process fortsätter så länge vår-och sommarvärmen kvarstår.

Gradvis bildas en tydlig gräns, det så kallade hoppskiktet mellan det varmare ytskiktet och det kallare vattnet längre ner. Det termiska hoppet i förhållande till temperaturen kallas en termoklin. På sommaren ligger termoklinen vanligtvis på ett djup av meter. Exempel på hur temperaturskiktet mätt från forskningsfartyget kan se ut under expeditionen i septembertvärsnittet, som rör sig bort från Skagerrk och medurs runt Gotland.

Andra saker som ofta förknippas med kyla är snö och is. Den kallaste platsen på jorden ligger nära resan till Antarktis på en höjd av cirka 4 meter över havet, cirka tusen kilometer från sydpolen. Temperaturen mättes där, 2 grader Celsius, skriver NASA i ett pressmeddelande. Den tidigare kalla posten, 2 grader, mättes vid Vostok research station, även i Antarktis, cirka kilo från den nya inspelningsplatsen.

Den nya listan över poster tas emot genom mätdata från NASA 8 satellitjordar som inte är godkända för inspelning. Vid så låga temperaturer fryser en person utan kläder på bara några minuter, skriver The Guardian, som också berättar att det är populärt bland upptäcktsresande vid Sydpolen att vara helt naken och utomhus. De gör detta vid en temperatur på cirka grader, eftersom det tar ungefär tre minuter innan du dör.

Extrem vinterkylan i Finland uppstår på grund av osten till nordöstra vindar från norra Ryssland. Luften som kommer hit har ofta sitt ursprung i Sibirien. Det är tung och torr luft som gärna bildar högt tryck när den kommer över Skandinavien. Med klart väder och blåsigt i högt tryck kan temperaturen sjunka ytterligare och utstråla lite värme som finns kvar i luften.

Ibland kommer kall luft från Ryssland också hit med en vind eller vindkraft, och då blir kylningseffekten enorm. Temperaturen på XVI C i kombination med en frisk vind på tio meter per sekund ger en kylande effekt på människokroppen, vilket motsvarar ungefär grader i vinden. Den lägsta temperaturen uppmätt i Sverige är 6 grader, registreras i vuoggatj xxlme i Lappland februari 2, ett exempel på en mycket extrem kyleffekt är vädret januari 25 under vinterkriget, när en hård nordostbris blåste 18 meter per sekund, och temperaturen var från 25 till 30 minus grader.

Detta ger en kylningseffekt på minus 50 grader. Den dagen led många människor av förkylningsskador.